Låt inte verksamhetens värdeord bli menlös garnering

Värderingar och tydlig riktning i en verksamhet kan vara motiverande för såväl medarbetare som kunder. Att inte veta vad en verksamhet står för – varför vi gör det vi gör – kan sannolikt vara förödande för både engagemang och affärer. Idag är det många verksamheter som lägger ned tid och kraft på att ta fram gemensamma värderingar för de personer som arbetar inom verksamheten. Ett vanligt bekymmer när organisationer ger sig på värdegrundsarbete är dock att man inte bryter ned värdeorden till begripliga beteenden. Hur ser det ut hos oss när vi gör rätt? Hur märker man att vi är ett företag som tror på exempelvis mångfald, mod eller kreativitet? Vad blir skillnaden för en patient som kliver in på en vårdcentral som har ”värme” som ledord jämfört med mottagningen som driver sin verksamhet under flaggan ”trygghet”? Vilka beteenden kan man observera som är tydligt kopplade till våra värderingar?

Skarmavbild wordle

En del organisationer lyckas med hög delaktighet från medarbetare formulera bra värdeord och bryta ned dessa till observerbara beteenden. Gott så. Men när vi väl har identifierat vad vi ska göra mer, respektive mindre, av för att leva upp till våra värderingar är det dags att följa upp dessa beteenden. Här stupar tyvärr de allra flesta i sitt värdegrundsarbete. Få intresserar sig för om vi faktiskt lever som vi lär.

I en nyligen publicerad studie har man visat att företag som tydligt marknadsför sig som för mångfald ändå diskriminerar vid rekrytering. I USA pratar man om ”whitening” (ungefär tvätt/vitmålning) av ansökningshandlingar – dvs. att man ändrar eller raderar uppgifter i sitt CV, exempelvis namn, så att inte etnicitet blir lika tydlig. Studien visar att arbetssökande minoriteter i USA ofta gör den här typen av förändringar i sina CV:n. Om organisationen som utannonserar ett arbete efterfrågar mångfald – eller på annat sätt framstår som för mångfald – så är det dock fler som undviker att ”vitmåla” sina ansökningshandlingar. Dessvärre har forskare från universiteten i Stanford och Toronto nu visat att det är stor risk att arbetssökande minoriteter blir diskriminerade när de söker arbete hos arbetsgivare med mångfald som uttalad värdering. Sannolikheten att man blir kallad på intervju fördubblas om man har ”vitmålat” sitt CV. Detta gäller alltså alldeles oavsett om arbetsgivaren genom annonsen förordar mångfald eller ej.

Slutsatsen är tydlig. Det räcker inte att formulera våra värdeord i en organisation och rigga jobbannonser som signalerar dessa värden. För att få önskat resultat måste vi följa upp hur vi faktiskt beter oss inom organisationen. Vi är i regel blinda för våra egna fördomar och det är långt ifrån säkert att vi lever som vi lär. Utan en vettig analys av de beteenden som finns i organisationen så blir värdeord bara menlös garnering på tallriken.

Referens:

  1. K. Kang, K. A. DeCelles, A. Tilcsik, S. Jun. Whitened Resumes: Race and Self-Presentation in the Labor Market. Administrative Science Quarterly, 2016

Läs artikeln i fulltext här!

Om obehagliga gruppfenomen – individer som tappar den moraliska kompassen i grupp

Vi har nog alla varit med om situationer då vi har överraskats av hur personer – vi själva eller andra – uppträtt på ett sätt som inte är i linje med våra värderingar. Ofta handlar detta om att situationen är präglad av grupptillhörighet och oavsett om det är barn i skolan eller vuxna i en arbetsmiljö som agerar på tvärs med sin moral, så brukar beteenden förstås eller förklaras med hänvisning till grupptryck. Tidigare forskning har också lyft fram upplevelsen av ökad anonymitet som en förklaring till att individer i grupp släpper sitt eget ansvar och upplever det som mindre besvärande att agera på ett sätt som strider mot deras egen moraliska kompass. Ny forskning från MIT, publicerad i NeuroImage, visar att vi verkligen tänker annorlunda om oss själva i situationer då vi interagerar med grupper och att en del av oss faktiskt tappar kontakten med våra grundläggande värderingar.

Den här typen av forskning bör få konsekvenser för hur vi arbetar med individer och grupper – såväl inom idrott som i skolans värld och på arbetsplatser. Individuellt ansvarstagande ska alltid uppmuntras och understrykas i aktiviteter som syftar till att stärka grupper. Det är uppdragsgivarens och konsultens gemensamma ansvar att se till att exempelvis teambuildande insatser är i linje med verksamhetens övergripande mål och att inte en del av organisationen växer sig stark på bekostnad av en annan. Därtill är det konsultens uppgift att se till att individens ansvar inte tappas bort i gruppaktiviteter. Värderingar och personligt ansvar ska alltid ingå i grupputveckling.

Referens:

M. Cikara, A.C. Jenkins, N. Dufour, R. Saxe. Reduced self-referential neural response during intergroup competition predicts competitor harm. NeuroImage, 2014; 96: 36