Vi har nog alla varit med om situationer då vi har överraskats av hur personer – vi själva eller andra – uppträtt på ett sätt som inte är i linje med våra värderingar. Ofta handlar detta om att situationen är präglad av grupptillhörighet och oavsett om det är barn i skolan eller vuxna i en arbetsmiljö som agerar på tvärs med sin moral, så brukar beteenden förstås eller förklaras med hänvisning till grupptryck. Tidigare forskning har också lyft fram upplevelsen av ökad anonymitet som en förklaring till att individer i grupp släpper sitt eget ansvar och upplever det som mindre besvärande att agera på ett sätt som strider mot deras egen moraliska kompass. Ny forskning från MIT, publicerad i NeuroImage, visar att vi verkligen tänker annorlunda om oss själva i situationer då vi interagerar med grupper och att en del av oss faktiskt tappar kontakten med våra grundläggande värderingar.

Den här typen av forskning bör få konsekvenser för hur vi arbetar med individer och grupper – såväl inom idrott som i skolans värld och på arbetsplatser. Individuellt ansvarstagande ska alltid uppmuntras och understrykas i aktiviteter som syftar till att stärka grupper. Det är uppdragsgivarens och konsultens gemensamma ansvar att se till att exempelvis teambuildande insatser är i linje med verksamhetens övergripande mål och att inte en del av organisationen växer sig stark på bekostnad av en annan. Därtill är det konsultens uppgift att se till att individens ansvar inte tappas bort i gruppaktiviteter. Värderingar och personligt ansvar ska alltid ingå i grupputveckling.

Referens:

M. Cikara, A.C. Jenkins, N. Dufour, R. Saxe. Reduced self-referential neural response during intergroup competition predicts competitor harm. NeuroImage, 2014; 96: 36